Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2006:12
Konfirmandarbetet i Svenska kyrkan

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas motionerna 2006:54, Konfirmationens ställning måste stärkas i Svenska kyrkan samt 2006:67, Återupprättande av kyrkans undervisning, särskilt konfir-mandundervisning. Utskottet delar motionärernas mening om att konfirmandarbetet är en angelägen verksamhet i Svenska kyrkan, men eftersom det redan pågår ett stort nationellt projekt Konfirmand i Svenska kyrkan där de frågor som motionärerna lyfter fram som viktiga redan har bearbetats föreslår utskottet avslag på båda motionerna. Läronämnden har yttrat sig över ärendet och det bifogas som bilaga 1 till detta betänkande.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

1. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2006:54

2. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2006:67, punkt 1

3. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2006:67, punkt 2

Redogörelse för ärendet

Motionerna

Motion 2006:54 av Runar Patriksson, Konfirmationens ställning måste stärkas i Svenska kyrkan

Kyrkomötet beslutar att rekommendera Kyrkostyrelsen att snabbutreda möjligheterna för att stärka konfirmationens ställning i församlingarnas arbete med mer stöd från centrala kyrkliga organ och från stiftsnivå samt utreda och föreslå samverkan med andra aktiviteter, som t.ex. idrott, musik och liknande som präglar respektive församlings föreningsliv. Även samverkan över församlingsgränser med vilka Svenska kyrkan nu också samarbetar ekumeniskt i andra sammanhang, bör utredas.

Motion 2006:67 av Eva Nyman, Återupprättande av kyrkans undervisning, särskilt konfirmandundervisningen

1. Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att undersöka och utreda orsakerna till konfirmationssedens sammanbrott.

2. Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att göra en kraftig satsning på tydlig klassisk kristendomsundervisning.

Läronämnden

Läronämnden har yttrat sig över motion 2006:54 och motion 2006:67. Yttrandet Ln2006:10y bifogas som bilaga 1.

Utskottet

Bakgrund

Av nuvarande riktlinjer för konfirmandarbetet i Svenska kyrkan framgår hur konfirmandarbetet ska vara en tjänst åt tonåringen i ett viktigt brytningsskede i livet. Den undervisning i kristen tro som konfirmandarbetet utgör är ett erbjudande till unga människor som brottas med livets frågor i en period i livet då identitetsfrågor är som viktigast. År 2004 konfirmerades 46 205 ungdomar i Svenska kyrkan. Det innebar att 37,6 procent av alla 15-åringar i landet och 44,2 procent av alla kyrkotillhöriga 15-åringar konfirmerades. År 2005 konfirmerades 42,8 procent av alla kyrkotillhöriga. Numerärt har antalet konfirmander ökat den allra senaste tiden vilket kan förklaras av de något större årskullarna. Procentuellt har det i princip varit allt färre som konfirmerats varje år sedan början på 70-talet, då cirka 80 procent av alla tonåringar i landet konfirmerades i Svenska kyrkan. Skillnaderna är stora mellan stiften vad gäller volymen konfirmander, både faktiskt antal och procentuellt. År 2005 konfirmerades 55,7 procent av de kyrkotillhöriga i Lunds stift medan 26,7 procent konfirmerades i Stockholms stift. Svenska kyrkan är trots den vikande trenden den näst största mötesplatsen för tonåringar i konfirmandåldern. Bara skolan möter ett större antal ungdomar under en längre tid.

Härnösands stift och andra goda exempel

Varje år genomförs lokala analyser om varför tonåringar väljer att konfirmeras eller inte. Ibland går det att se samband mellan speciella rekryteringsinsatser eller utbudet i konfirmandarbetet och antalet konfirmander, ibland går det inte att se samband utan det är andra orsaker som styr tonåringens val.

Härnösands stift är ett av de stift som valt att satsa på konfirmandarbetet centralt under några år. Siffror för 2005 uppvisar en vändning i en flerårig nedåtgående trend vad gäller konfirmationsfrekvensen. Det är dock för tidigt att säga om det innebär ett genombrott. Ansvariga på stiftskansliet förklarar uppgången med att det finns en uthållighet i arbetet och en medveten prioritering vad gäller resurser både personellt och ekonomiskt. Det har skett en systematisk kvalitetsutveckling av konfirmandarbetet vilket bl.a. omfattar särskild ledarfortbildning. I stiftet finns t.ex. ett krav på att alla yrkeskategorier ska genomgå en grundutbildning i konfirmandfrågor. Sedan 1999 sker en stor satsning på utbildning av unga konfirmandledare och på deras handledning, något som har krävt en resursförstärkning i flera församlingar. Nästan 180 aktiva unga konfirmandledare och handledare har i nuläget anmält sig till utbildning i stiftets regi 2006–2007. I Härnösands stift har man inte bara samverkat med skolan utan också alltmer mellan församlingarna för att ta tillvara de resurser som finns. Många små konfirmandarbetslag gynnas av att man hjälps åt över församlingsgränserna. Årligen finns det sedan några år tillbaka särskilt avsatta ekonomiska resurser till utökad lägerverksamhet bland konfirmander i stiftet. Satsningen på de unga ledarna har samtidigt inneburit ett nytt aktivt ungdomsarbete i stiftet.

Ett annat gott exempel är Umeå kyrkliga samfällighet i Luleå stift där en rekryteringssatsning på nätet genomfördes 2005. Detta gav utdelning i form av att ett betydligt större antal unga visade sig intresserade av att delta i konfirmandarbetet. Det året fick inte alla sitt förstahandsval tillgodosett och därför har samfälligheten omprövat fördelningen i det utbud som finns och även utökat antalet platser på vissa ställen. Det är i nuläget inte ovanligt att vissa attraktiva konfirmandläger runt om i landet fulltecknas tidigt och tonåringar väljer bort konfirmationen bara för att det inte blev möjligt att förena konfirmationen med intressen och önskemål om plats.

I Göteborgs kyrkliga samfällighet pågår ett treårigt projekt i syfte att få fler unga intresserade av konfirmandarbete. I projektet har man genom direktreklam vänt sig till ungdomarna med hjälp av en anlitad reklambyrå. Responsen från samfällighetens medarbetare har varit högst varierande men i de församlingar som anslöt sig till kampanjen har man fått fler intresserade konfirmander. Angereds församling är en av de församlingar som i anslutning till direktutskicket följde upp kontakten med ett besök på församlingens skolor och där ökade intresset markant. Kampanjen som upprepas i höst är ett stöd till det kontinuerliga arbetet i församlingarna som omfattar möten på de platser där ungdomar finns. Sommaren 2006 fick den reklambyrå som anlitades i Göteborg för kampanjen den ansenliga utmärkelsen Silverpennan, ett New York-baserat informationspris. Juryn valde bland 17 000 bidrag från 54 länder och priset fick man i klassen för icke vinstdrivande företag och i klassen för direktreklam. Kampanjen utvärderades på kyrkokansliets bekostnad bland de tonåringar som fått reklamen och utvärderingen visade att reaktionen från ungdomarna på informationen var mycket positiv och förståelsen för kampanjens budskap högt.

Pedagogiskt utvecklingsarbete

Stiften har ansvar för fortbildning av konfirmandledare och den nationella nivån stödjer detta arbete. Den nationella nivån tar initiativ, medverkar och stödjer nationella satsningar för teologiskt och pedagogiskt utvecklingsarbete. Det har under de senaste åren genomförts nationella religionspedagogiska fortbildningar för främst stiftskonsulenter i samarbete med Linköpings universitet. Flera liknande fortbildningar har också genomförts lokalt i stiften för församlingsanställda. Seminarier och konferenser genomförs regelbundet och där de pedagogiska frågorna bearbetas, inte minst genom de framtidsseminarier som erbjuds och samlar cirka 500 deltagare varje år. Dessa genomförs och planeras sedan en tid tillbaka i samarbete med några stift.

I samarbete med Verbum Förlag AB och Sensus Studieförbund har inspirations- och utbildningsmaterial producerats för Svenska kyrkan. Även andra förlag har deltagit i detta arbete för att möta det stora behov som finns av fördjupnings-, inspirations- och metodmaterial.

Ett flerårigt nationellt utvecklingsprojekt i syfte att förbättra församlingarnas möjlighet att ta emot ungdomar i behov av särskilt stöd har genomförts och avslutades 2004. Ett pedagogiskt utvecklingsarbete med den inriktningen fortsätter i stiften med stöd från den nationella nivån.

Tematisk konfirmation

Temakonfirmation har ett upplägg som innebär att man tar ett samlat pedagogiskt och innehållsmässigt grepp i en konfirmandgrupp där man väver samman konfirmationsundervisningen med olika fritidsintressen t.ex. fotboll. Kyrkan samverkar i det fallet med en fotbollsförening. På detta sätt kan ungdomarna få hjälp med att förstå hur kristen tro berör hela människans liv utan att tvingas välja bort andra positiva engagemang. Temakonfirmation handlar inte bara om en samplanering för att undvika krockar tidsmässigt utan också om att ge en sammansmält grund för det fortsatta växandet inom idrotten och som människa. I dag erbjuds konfirmandarbete med högst varierande tematiska upplägg t.ex. dans, ridning, ishockey och media. Detta sker främst i de församlingar där det finns möjlighet att erbjuda flera alternativ.

Confirmare

Nationellt produceras årligen en rekryteringstidning som berättar om vad konfirmandarbetet är och som församlingarna kan köpa och dela ut bland tonåringar i konfirmandåldern. Den kan brukas i samband med besök på skolor kombinerat med församlingens eget material. Confirmare innehåller artiklar om ungdomar som tidigare deltagit i konfirmandarbetet och andra människor som berättar om sin tro och vad det har för betydelse.

Nationellt kvalitetsutvecklingsarbete

Sedan början på 2006 driver och utvecklar forskningsenheten på nationell nivå ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete i konfirmandarbetet på initiativ från Karlstad stift. Genom enkäter som vänder sig direkt till konfirmanderna har församlingar, stift och Svenska kyrkan som helhet möjlighet att se och förstå hur konfirmanderna själva upplevt sin konfirmandtid. I år deltar elva stift. I samarbete med Sensus Studieförbund har ett arbetsmaterial för kvalitetsutveckling tagits fram för församlingar och arbetslag. Projektet kan leda till att man får en bred bild av ungdomars erfarenhet av konfirmandarbetet och hur det fungerar över landet och på sikt hur det förändras år från år. En första analys av 2006 års konfirmandarbete kan kommuniceras i slutet på året.

Kyrkomötets tidigare behandling

I Kyrkolivsutskottets betänkande 2003:5 om Svenska kyrkans konfirmandarbete uttrycktes att konfirmandarbetet har en strategisk betydelse. Utskottet såg därför att det på såväl församlings-, stifts- som nationell nivå förelåg ett stort behov av satsningar på detta område. Man konstaterade att många utvecklingsinsatser redan pågår och att det är angeläget att dessa erfarenheter tas tillvara. Vidare betonade utskottet vikten av att man ser på Svenska kyrkans hela undervisningsansvar och att de föreligger behov av en teologisk reflektion över Svenska kyrkans dopteologi och över konfirmationens ställning utifrån kyrkoordningen. Utskottets betänkande bidrog till att det nationella treåriga projektet Konfirmand i Svenska kyrkan startade i september 2004.

I Kyrkolivsutskottets betänkande året därpå om Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2004:3, betonar utskottet att det är genom tjänst vi ska möta konfirmanderna, vilket innebär att det som erbjuds ska vara utformat så att det är meningsfullt för dem. Konfirmandledarna har ett stort ansvar att i lyhördhet svara mot de behov, intressen och önskemål som finns och samtidigt ge konfirmanderna erfarenhet av kristen tro och liv. Utskottet betonade arbetslagets betydelse i konfirmandarbetet och ansåg att unga ledare spelar en betydande roll genom sin närhet i ålder och till sin egen konfirmation.

Pågående nationellt projekt

Det nationella projektet Konfirmand i Svenska kyrkan går inom kort in i sin slutfas för att avslutas i februari 2007. Syftet med projektet är att skapa en ökad förståelse för tonåringars livssituation i Sverige och att skapa en samlad och ökad teologisk och pedagogisk förståelse av konfirmandarbetet i stift och församling. Svenska kyrkan kan härigenom även fortsättningsvis möta tonåringens förtroende i konfirmandarbetet.

Hösten 2005 presenterades en rapport, Ungdomars livsvillkor och värderingar, inom projektet som är en sammanställning av aktuella undersökningar om ungdomars livssituation. Det är ett bidrag till fortsatt reflektion över kyrkans relation till den uppväxande generationen nu och i framtiden. Rapporten har bidragit till de nya riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete som utarbetats. Riktlinjerna anger rambestämmelser för konfirmandarbetet bland tonåringar och beskriver förutsättningarna för att Svenska kyrkans församlingar ska kunna bedriva ett konfirmandarbete med hög kvalitet. Det nya med dessa riktlinjer är att konfirmandarbetet sätts in i församlingens totala undervisningsansvar. Dokumentet är ett redskap för stiftens tillsyn och främjande av konfirmandarbetet. De nya riktlinjerna består av två delar. Den första delen, Rambestämmelser, vänder sig till ansvariga beslutsfattare och ger tydliga anvisningar om vilket stöd och vilka resurser som krävs för ett konfirmandarbete av god kvalitet. Genom beslut i respektive domkapitel blir de formellt bindande. Den andra delen, Fördjupning och inspiration, vänder sig främst till alla konfirmandledare, både anställda och frivilligt engagerade. Dessa ska vara ett konkret stöd i utformningen och genomförandet, så att konfirmandarbetet blir meningsfullt. Den delen är också tänkt att vara en vägledning för ansvariga i församlingen för att utarbeta en handlingsplan för konfirmandarbetet. De nya riktlinjerna har antagits av Nämnden för kyrkolivets utveckling och kommer inom kort att skickas ut på remiss till domkapitlen. Riktlinjerna tar upp frågor om samverkan inom församlingen och med skolan, liksom samverkan med organisationer, föreningar och andra samfund i konfirmandarbetet.

Inom ramen för projektet genomfördes hösten 2005 en Kanal- och budskapsanalys av Svenska kyrkans konfirmandarbete för att få en bild av hur kommunikationen med konfirmander ser ut i dag och hur interna insatser inom Svenska kyrkan samspelar. Analysen har bidragit till en dialog mellan de som är konfirmandansvariga och de som är informationsansvariga i stiften. Det har också blivit tydligt att Svenska kyrkan behöver en gemensam strategi för kommunikation med barn och unga, ett utvecklingsarbete som påbörjats inom kyrkokansliet.

Överväganden

Konfirmandarbetet i Svenska kyrkan har varit föremål för flera behandlingar i utskottet de senaste åren. Kyrkolivsutskottets betänkande 2003:5, Svenska kyrkans konfirmandarbete, bidrog till att det nationella projektet Konfirmand i Svenska kyrkan startade 2004. Utskottet delar de båda motionärernas mening om att konfirmandarbetet är en viktig verksamhet inom Svenska kyrkan och att det därför bör avsättas rikliga resurser för detta ändamål. Genom det projekt som pågår görs redan en kraftfull insats för att stärka konfirmandarbetets ställning. Under projektarbetets gång har såväl frågor som rör samarbetet med andra organisationer som samarbete över församlings- och samfundsgränser bearbetats. Konfirmandarbetet kräver som så många andra verksamheter ett kontinuerligt arbete och en uthållighet för att få de ungas förtroende. Samtidigt måste det ske ett kontinuerligt pedagogiskt utvecklingsarbete som gör konfirmandarbetet relevant för den som är tonåring.

I det förslag till nya riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete som nyligen antagits av Nämnden för kyrkolivets utveckling och som inom kort kommer att skickas på remiss till domkapitlen sätts konfirmandarbetet in i Svenska kyrkans hela undervisningsansvar. Utskottet vill i likhet med Läronämnden påpeka att det är angeläget att Svenska kyrkans församlingar erbjuder fler möjligheter till undervisning och dop såväl före som efter 18-årsdagen.

Utskottet är väl medvetet om att antalet konfirmander sjunker procentuellt varje år och konfirmationen är inte längre en självklar del av vår tradition. Konfirmandarbetet är Svenska kyrkans erbjudande till ungdomar i en tid då tonåringen kan välja bland en mängd olika aktiviteter och sammanhang. Det vikande antalet konfirmander har naturliga orsaker. Samtidigt har Svenska kyrkans konfirmandarbete de senaste åren utvecklats till att bli mer inriktat på livsfrågor och med en tydlig utgångspunkt i ungdomarnas egna behov. På de allra flesta platser erbjuds ett konfirmandarbete med hög kvalitet som svarar mot de ungas sökande efter livstolkning.

Det finns flera goda exempel på församlingar och stift som både lyckats utveckla kvaliteten i arbetet och samla ett ökande antal konfirmander. Att använda begreppet sammanbrott som det görs i motion 2006:67 när Svenska kyrkan samlar nästan hälften av alla femtonåringar i landet är inte en korrekt bild anser utskottet. Utskottet delar inte heller den syn på kyrkans undervisning som kommer till uttryck i samma motion.

Med anledning av att de frågor som motionärerna lyfter fram som viktiga redan har bearbetats inom ramen för det nationella projektet föreslår utskottet avslag på båda motionerna.

Uppsala den 29 september 2006

På Kyrkolivsutskottets vägnar

Vanja Björsson

Marie Nordström

Närvarande: Vanja Björsson, ordförande, Bo E Nilsson, Mary Österström, Rolf Forslin, Johan Lothigius, Hans Ulfvebrand, Åsa Ek, Ann-Sofie Persson, Olof Kjellström, Elisabet Nilsson, Lena Petersson, Roland Johansson, Michael Martinson, Kerstin Zetterberg och Terence Hongslo

Biskop Ragnar Persenius har deltagit i utskottets överläggningar.

Bilaga 1

Kyrkomötet Läronämndens yttrande 2006:10y
Kyrkans undervisning

Läronämnden har getts tillfälle att yttra sig över motion 2006:2, 2006:54 och 2006:67.

Varje församling brottas med hur den skall gestalta undervisning som en dimension av sin grundläggande uppgift. Konfirmandarbetet är en mycket viktig del av denna uppgift, samtidigt som undervisningsuppdraget naturligtvis gäller alla åldrar. Kyrkan har all anledning att erbjuda möjligheter till ny kunskap samt breddning och fördjupning av de kunskaper som redan givits i skolan och i andra sammanhang. Samtidigt bör kyrkan erbjuda berättelser, samtals- och gudstjänstmöjligheter, som ger oss tillfällen att få tyda och pröva våra liv och våra erfarenheter i ljuset av kristen tradition.

I ett sådant perspektiv blir konfirmandarbetet viktigt, tillsammans med t.ex. dopuppföljning, vuxenkateketiskt arbete och sorgegrupper. Men undervisning finns med som en dimension av församlingens hela verksamhet, inte minst i gudstjänster och i mötet med kyrkoårets helger, dess symboler och riter.

Uppsala den 23 augusti 2006

På Läronämndens vägnar

Claes-Bertil Ytterberg

Bo Larsson

Närvarande: Biskop Claes-Bertil Ytterberg, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Erik Aurelius, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Carl Axel Aurelius, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund*, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Fredrik Lindström och Jesper Svartvik.

* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering